Jag vet inte om det är något fel på mig eller vad det var igår, men grät inte en tår. Fick inte ens tårar i ögonen och folk lipade överallt... Jag brukar ändå gråta till sorgliga filmer men igår var tydligen ett undantag, haha. Kännde mig som Ice  Queen. Man hörde folk som snyftade hela tiden och jag förstår dem. Tyckte The Fault In Our Own Stars var väldigt bra och hade ett väldigt fint budskap och bra karaktärer. Tycker lätt att sånna typer av filmer blir dryga men de två timmarna(eller vad det var), gick jätte fort. Absolut en film som är sevärd och som jag kommer se igen

 

Idag har jag och Stina strosat runt på stan här och kikat i butiker. Var väldigt mysigt för vi har vart här i två veckor men har inte haft tid att gå igenom hela stan. Vi satte oss sedan på ett fik och myste, men nu är vi hemma igen. Vi ska äta kvällsmat vid kl 6(då är klockan 7 i Sverige) och sen ska vi tillbaks till stan. Stinas föräldrar har nämligen kommit och ska vara här ett par nätter så vi ska träffa dem och sen får vi se vad som händer. Kommer säkert möta upp några av de andra